Dessa snart 2 veckor har vart riktigt tuffa...
Började med att jag fick veta att mormor ligger inför döden så den måndagen krossade mig men sen fick jag veta att hon är stabil och lever och att det inte e daga ännu.
Phu!
Men sen åkte hon på borrelia som satte sig på både nerver och hjärnan osv och nu igår fick vi diagnosen alzeimer...
Hon bor nu på ett korttidsboende så vi får se hur det blir med allt...
Men det verkar inte som att hon ska komma hem igen....

Jag har fått frågan från släkt där om vad jag vill ha från huset osv vilket e svårt att svara på bara såhär ifrån Sthlm...
Men det jag VET nu är morfars tavlor ,
dom låg honom varmt om hjärtat och dom har mormor länge sagt att jag ska ta hem.

Jag har svårt att förstå att det inte blir något mer värmland för oss med mormor,
men visst vi kan fortfarande åka dit o bo hos grannen,
men det är inte samma sak utan mormor.

Jag ska inte måla fan på väggen ännu såklart men man föreställer sig såklart det värsta från start..

Jag vet inte alls hur jag ska tackla alla känslor just nu,
men den där lilla flickan som alltid trott att mormor nästan e odödlig är chockad.
Min lilla krutgumma juh.

Vi hade en helt underbar sommar tillsammans och gjorde massor tillsammans och det är jag tacksam för!