Att påbörja denna resa är det bästa beslut jag tagit på flera år,
jag mår så mycket bättre på alla sätt!

Jag har vunnit tillbaka så otroligt mycket i mitt liv som jag förlorat pga egna dumma beslut.

Jag har inte bara vunnit tillbaka min älskade dotter som absolut är den största vinsten för OM jag saknat henne.
Min vacka stora tös!
Jag har även insett så många saker och ser även livet på ett helt nytt sätt,
som om ett oväder dragit förbi och regnbågen,
solen och alla vackra färger kom fram.

Jag saknar inte att dricka ett enda dugg,
förstår idag inte ens vad jag fick ut av skiten ,
men har absolut insett hur mycket alkohol FÖRSTÖR ,
relationer och hälsan osv.

Hälsomässigt kan jag säga att det är som ett mirakel,
hyn och kondisen osv har blivit helt magiskt bättre och jag går ner i vikt osv.
Man spar pengar ,
haha eller ska jag säga att man "tjänar" pengar på att INTE köpa alkohol.

Jag har fått flera nya fina fina vänner via nykterheten,
en fantastisk gemenskap.
Sen har jag juh barndomsvänner som slutade dricka för flera år sen och VI har påbörjat en helt ny resa tillsammans.

Ja jag tycker det är fantastiskt,
man får ett helt nytt liv samtidigt som man har kvar sitt gamla liv men det lixom förnyas och förfinas.

Jag mår hur bra som helst,
tror inte jag mått såhär bra på många år.

Vill man sluta så ska man bara veta att man är INTE ensam.
Det kan vara en tuff start så man får inte ge upp utan be någon om hjälp.
Prata med någon,
jag finns här om någon vill.
Livet blir ljusare och gladare hela tiden,
man får ta en dag i taget.
Inte stressa!

Jag har tom tatuerat in sinnesrobönen så den har jag med mig överallt i både blod o på huden!

Vet att det pratats om mig och mitt nya liv osv så här har ni sanningen från den enda källan ni kan lita på gällande mig.

Ja jag har slutat dricka alkohol och jag går även på möten och älskar den gemenskapen som finns där.
Ingen dömer någon,
alla stöttar varandra osv.

Dessa snart 2 veckor har vart riktigt tuffa...
Började med att jag fick veta att mormor ligger inför döden så den måndagen krossade mig men sen fick jag veta att hon är stabil och lever och att det inte e daga ännu.
Phu!
Men sen åkte hon på borrelia som satte sig på både nerver och hjärnan osv och nu igår fick vi diagnosen alzeimer...
Hon bor nu på ett korttidsboende så vi får se hur det blir med allt...
Men det verkar inte som att hon ska komma hem igen....

Jag har fått frågan från släkt där om vad jag vill ha från huset osv vilket e svårt att svara på bara såhär ifrån Sthlm...
Men det jag VET nu är morfars tavlor ,
dom låg honom varmt om hjärtat och dom har mormor länge sagt att jag ska ta hem.

Jag har svårt att förstå att det inte blir något mer värmland för oss med mormor,
men visst vi kan fortfarande åka dit o bo hos grannen,
men det är inte samma sak utan mormor.

Jag ska inte måla fan på väggen ännu såklart men man föreställer sig såklart det värsta från start..

Jag vet inte alls hur jag ska tackla alla känslor just nu,
men den där lilla flickan som alltid trott att mormor nästan e odödlig är chockad.
Min lilla krutgumma juh.

Vi hade en helt underbar sommar tillsammans och gjorde massor tillsammans och det är jag tacksam för!

Grattis på födelsedagen min fina ängel,
tänk 41 år skulle du fyllt käraste!
Jag har tänt ljus för dig och minns tillbaka, skrattar lite för mig själv.
Vilka skämt du kunde dra asså.
Varje gång jag ser gul snö hör jag dig fnissa och säga:
Alla barnen åt gul snö förutom Chatrine för det va hennes urin.
Miss you hjärtat!
Krama alla från mig!!
I Will Always Love You!
Saknar dig så!
Forever young min fina ,
tänker ofta på hur det hade vart idag om du fått finnas kvar !
Du va den som "got away"....

Älskar dig alltid Stefan!